Tisdagen 5 maj var 55 stycken PRO:are i Ransta uppklädda i vackra hattar när de anlände till festen i bygdegården. Förra årets succe´ kväll med hattar gick i repris. Huvudbonader framplockade från hattaskar i garderober, kanske sparade arvegods, lånade av vänner eller inköpta på sekond hand fick pryda våra huvud.
Vi hälsades välkomna av ordförande Hasse Falk som talade om telefonkioskerna som gått i graven och att pappersdeklarationerna är på väg att gå samma väg men ännu är vi många som vill ha dessa kvar. Kvällens underhållare med artistnamnen Liz och Ken som bor i Ransta och bär namnen Elisabet Storm och Kenneth Österberg hälsades välkomna med en rungande applåd. Musiktexterna skriver Liz själv och en del har blivit till i motionsspåret i Ransta. Texterna var tänkvärda och musiken och sången var medryckande och gav oss mycket glädje. Kvällen till ära hade fest-fixarna tillverkat biskopshattar av servetter till varje tallrik och rosa körsbärsblom av papper på ris förgyllde borden. En god pastasallad med tilltugg avnjöts innan musiken drog igång. Underhållarna hade denna kväll haft sin största loge nämligen sin egen villa och de var full av beundran över att det fanns så många vackra hattar i Ransta. Alla dessa vackra hattar väcker minnen från förr. Vem i vår generation kan ha glömt när det var ett måste att bära hatt nämligen på 50-60 talet. Mannen fick lyfta på hatten vid varje hälsning, artigt och snyggt. Många hattaffärer med modister fanns i Sala. Kommer vi att få uppleva detta igen? Vem vet? Hatten har ju under senaste åren börjat att smyga sig in på marknaden igen. Många hattar finns ju fortfarande som bärs vid extra festliga tillfällen, stora bröllop med mera. Hattens historia daterar sig långt tillbaka. Halm och stråhattar har funnits över 2300 år som solhattar i södra Europa och cowboyhattar användes redan på 1800-talet i USA. Ett avbrott för kaffe med bakelse och åror har sin givna plats i programmet och högvinsten denna hatt-kväll gick till Gun Bohjort. En mycket festlig och trevlig kväll går ju extra fort och Glada i Hatten återvände vi mot hemmen men ingen vet om det blir ytterligare hattafton i repris nästa år, då för tredje gången gillt. Text: Kerstin Johansson